Tomas och Jocke på väg att bänka sig |
En ny upplevelse för mig, och en arena som kanske man inte direkt tog till sitt hjärta, utan en ganska klassisk idrottsanläggning ute på ett öppet fält med löparbanor runt omkring planen. Inte så mycket folk som väntat, utan bara lite drygt 4000, vilket är väl en bit ifrån maxkapacitet.
Våra platser var väl inte heller de bästa. Vi satt nämligen längst in på den inglasade läktaren, och då man dessutom smällt upp en byggnadsställning precis utanför, så gjorde det princip omöjligt att se det ena målet. Nu offrade sig Tomas och tog den platsen så för egen del fungerade det helt ok.
Matchen som sådan var väl skaplig, men inte mer, men framförallt blev det den första bortasegern sedan premiären mot AIK. Två lite tursamma mål av Rieks och Mahlangu, såg ut att göra så att man kunde sitta lugn den sista kvarten. Men icke. En straff för FFF och sedvanlig fega Stahrebyten gjorde att hemmalaget fick till ett rejält tryck i slutminuterna och en kvittering hängde faktiskt i luften. Som tur var höll dock Blåvitt ut, och nöjda och glada kunde vi vända hemåt, lite besvikna dock att vi inte fick se snackisen Kenneth Zahore i spel.
På hemresan kunde vi konstatera att det var tur att matchen började kl 15 och inte senare, för nu öppnade sig himlens portar på vid gavel, med störtskurar, åska och hagel som resultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar