Började resan mot Malmö på lördagen. Hade egentligen tänkt att ta pendeltåget in till Centralen, men blev lite försenad pga att jag försökte bevaka både Australian Open tennis och VM bandy på tv, och dessutom utav Pytte som redovisade sin V 75 rad på telefon, samtidigt som jag stekte hamburgare i köket. Nåväl tyckte jag hade gott om tid då jag tog 4:ans spårvagn kl 13,15 även om jag som vanligt drabbades av släng utav den berömda resefebern. Efter att vi passerat Korsvägen släppte dock denna och jag kunde börja koppla av förvissad om att jag skulle hinna i tid till tåget. Att man aldrig lär sig. För självklart så dröjde det bara en hållplats innan spårvagnsresan var slut, pga av en urspårad vagn mellan Avenyn och Kungsportsplatsen. Lätt panik utbröt inombords då jag insåg att snabbaste vägen till Centralen var till fots. Efter en snabb gångmarsch, nåja, den fick iallafall mitt hjärta att bulta intensivt och mig att inse att mitt beslut om och delta i årets Stav Varv kanske var en smula överilat, anlände jag iaf till Centralen 13,45. Då det var drygt en kvart innan tåget skulle avgå hann jag både ta ut pengar och införskaffa mig en GT, innan jag letade upp rätt perrong. Redan från start var tåget tio minuter försenat och mer skulle komma. Min reserverade plats hade ockuperats av en tanig spoling. Jag lät honom dock hållas tillsvidare och slog mig ner på platsen bredvid istället. Spolingen som förmodligen var en "stjärtgosse" höll oavbrutet på och smörja in sig med en parfymerad handkräm, medans jag och min GT bredde ut oss mer och mer, vilket till slut fick honom att inse sitt eget bästa och lämnade platsen. Alltid gott med egen "kuppe". SMS biljetten fick godkänt vid granskningen och resan mot Malmö kunde fortsätta. I Markaryd fick vi besked om att tåget är 45 min. försenat redan där. Något som överstiger min fattningsförmåga, hur ett tåg kan vara så mycket försenat på en såpass kort sträcka utan att det knappt varit ett enda stopp på vägen. Stopp blir det däremot i Ängelholm där vi blir stående ytterligare en havtimma, varför vi slutligen anländer Malmö hela 1,5 timme försenade. Helt sanslöst, och jag börjar nu begripa den massiva kritik SJ fått i vinter. Någon ursäkt mer än ett lamt och halvhjärtat beklagande av en till synes hårt luttrad konduktör i högtalarna fick vi heller inte. Inga problem med att hitta till hotellet, som bara låg på fem minuters gångväg från Centralen. Rummet var ganska litet och relativt slitet. Inget kylskåp som utlovats och en gammal TV med få kanaler. Kunde dock se slutet av V 75 sändningen. Det gjorde mig dock inte muntrare till sinnes. Pytte hade 5 rätt på sin rad, men fick inga pengar tillbaka, och själv sprack jag på samtliga spel. Tröstade mig dock med en baguette med kräftsallad från Café Skåne och ett par whiskypinnar innan jag kröp till sängs.Första natten var lite knepig och småjobbig. Vaknade vid 2,30 tiden med ett ihållande och plågsamt magknip. Gick därför upp och satte mig på dass ett tag för att lufta kistan. Väl i bädd igen dröjde det dock inte länge innan nästa attack satte in och denna gång var det skarpt läge som gällde. Tur att det inte var många steg mellan sängen och dasset, för jag hann knappt sätta mig tillrätta på toasstolen, innan tarmen blåstes ut totalt. Undrar om det inte var Skånemackan som på något sätt gjorde revolt på detta mindre angenäma sätt. Det magonda försvann dock, men även resten av natten kändes lite småmystisk med en del underliga drömmar och allmänt nojiga tankar. Kanske trots allt dags att sluta med "cocon" helt och hållet. Trots ett stort och dignande frukostbord, så tog jag det lite försiktigt med tanke på magen. Nöjde mig med några smörgåsar med diverse pålägg och lite youghurt och müsli för att blidka kistan. Inledde sedan dagen med att ta mig promenad i ett för dagen soligt och behagligt Malmö. En stad jag måste erkänna att jag gillar riktigt bra. Ett trevligt och charmigt centrum där det mesta finns på promenadavstånd, fina byggnader, nära till vatten och naturligtvis också närheten till Danmark. Slank in på en spelbutik på Gustav Adolfs Torg och spelade en liten spik-Harry på V 65, då jag tyckte mig ha tre fina spikar, som dock i realiteten inte visade sig vara så klara. Därefter kunde jag dock inte hålla mig längre, utan tog redan 12,15 5:ans buss från Djäknegatan som låg i närheten av hotellet, för vidare färd mot Hyllie och Malmö Arena. Fixade utan problem att ladda ner en biljett till mobilen, och resan till arenan tog ca 25 minuter. Känndes som om arenan lågr utslängd på en industritomt, granne med motorvägen och omgiven av byggarbetsplatser. Där ligger verkligen Malmö i lä jämfört med tex Göteborg som har så gott som alla sina stora arenor som Ullevi och Scandinavium belägna mitt i stan, vilket iofs är ganska unikt. Utifrån ger väl inte arenan något sådant där jätteintryck, men väl invändigt ändrar man snabbt uppfattning. Stora och ljusa environger, med många affärer och matställen, som inte bara serverar korv och hamburgare. Själva innanmätet är också mäktigt, med höga och branta läktare som skapar en tät och härlig atmosfär och bra sikt oavsett var du sitter. På min plats, omgiven av tyskar och fransmän, snett bakom ena målet på nedre etage hade jag en perfekt vy över planen. Stämningen var hög redan från början även om det inte var riktigt fullsatt på Sverige matchen. Till finalen hade dock framförallt danskar men även en röststark koloni med fransmän både fyllt arenan (12500) och höjt stämningen till kokpunkten.Som jag nämnt tidigare var både bronsmatchen och finalen två riktiga höjdare rent handbollsmässigt och inte minst i fråga om dramatik och spänning. Sverige såg länge ut att kunna bärga bronset. Men vid ledning med 19-16 i mitten på andra halvlek råkade man ut för några olyckliga utvisningar, som spanjorerna kunde utnyttja till att göra 6-0, och släppte därefter aldrig greppet om matchen, även om det var nära att svenskarna kunde kvittera i slutsekunderna.I finalen så verkade det som om fransmännen hade kontroll på matchen redan från start. Danmarks storskytt Michael Hansen höll dock nästan på egen hand sina landsmän kvar i matchen. I andra halvlek började dessutom målvakten Niklas Landin att storspela, och Danmark kom närmare och närmare och kunde i matchens absolut sista sekund kvittera och ta matchen till förlängning.En förlängning där det visade sig att Frankrike var snäppet bättre och kunde vinna med 35-33. Efter att ha bevittnat prisutdelningen och hämtat ut min rock ur garderoben, hade jag tur att springa mer eller mindre rakt in en avgångsklar buss-femma. Laddade snabbt ner en biljett och lyckades rutinerat smita in bland dom första på bussen så att jag dessutom lyckades skaffa mig en sittplats på den snabbt fullpackade bussen. Klev av vid Gustav Adolfs Torg och promenerade därefter sakta upp mot Stortorget, där jag utrustad med mina medtagna rabattkuponger smet in på hamburgerkedjan Max. I kön framför mig stod det en "kändis" i form av TV sportens handbollsexpert Magnus Grahn som också tydligen var sugen på lite skräpmat. Stoppade ner mina två Supremes till priset av en i ryggsäcken och begav mig därefter mot hotellet. Nöjd och glad men trött efter en händelserik dag checkade jag så in på rum 503, där jag intog mina hamburgare innan jag tillfredsställd på alla sätt och vis somnade in i min hårda obekväma säng. Vaknade dock upp på måndag morgon betydligt piggare än dagen före. Ett intryck som förstärktes ytterligare av en uppfräschande dusch. Åkte ner med hissen till frukosten vid 8,30, och hade denna gång tänkt att attackera äggröran med full kraft. Oflytet med just äggröra förtsätter dock tyvärr.Det var bara rester kavar utav äggröran, varför jag tvingades skrapa ihop en portion med lite torra kantbitar. Baconet och "prinsarna" var dock till full belåtenhet. Checkade ut från hotellet vid 10,30, och hann titta in till Seven-Eleven för att köpa Kvällsposten och en Festis, innan jag promenerade ner mot tågstationen. På morgonen hade jag hört en representant för tågtrafiken uttala sig om att det from denna vecka skulle vara slut med tågförseningarna, och vi skulle få se den bästa tågtrafiken någonsin. Kunde inte låta bli att småle lite bittert åt detta uttalande, då jag satt på Centralen och lyssnade på det ena meddelandet efter det andra som basunerades ut om försenade tåg. Nåväl mot all förvåning avgick mitt tåg mot Göteborg exakt på utsatt klockslag och ankom Mölndal ännu mer förvånande närmast på minuten enligt tidtabell. Tydligen stor skillnad på Öresundstågen som jag åkte med nu och på SJ, både vad det gäller service och framförallt punktlighet.
Slutligen vill jag presentera mitt All Star Team baserat på i första hand semifinaler och finaler.
Målvakt: Thierry Omeyer Frankrike
Vänstersex: Jonas Källman Sverige
Mittsex: Bertrand Gille Frankrike
Vänsternio: Oscar Carlén Sverige
Mittnio: Nicola Karabatic Frankrike
Högernio: Michael Hansen Danmark
Högersex: Hans Lindberg Danmark
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar