Filmfestivalen

Mina planer för denna min första utav två filmfestivaldagar var att åka in till stan vid 13 tiden för att äta en lunch på Linnégatan eller någon av Långgatorna. Upptäckte dock att Tv sändningen av Blåvitts match mot FCK började sändas redan kl 13,30, vilket ändrade mina planer. Istället så köpte jag mig en Ciao Ciao nere på Porten. Nu visade det sig dock att sändningen började en halvtimma in i matchen, så mycket mer än slutet av första halvlek som slutade 0-0 hann jag inte se.Tog därefter bussen in till Järntorget. Hann byta ut mitt festivalpass mot ett inplastat, innan jag kunde ta plats i denna magnifika filmsalong, en sådan som knappt längre finns, och som inte kan jämföras på samma dag med dom "bunkrar" som filmbolagen satsar på idag. Fullsatt till sista plats, med cineaster, kulturkramare, sk intellektuella och halva rödvinsvänstern, på den första filmen, som var den franska Copacabana. Den handlade inte som titeln antyder på om Brasilien, utan om en halvtokig och excentrisk mamma och hennes dotter och deras minst sagt komplicerade relation. Filmen föll mig inte direkt i smaken och var inget som fick mig att bli berörd överhuvudtaget. En tvåa på en femgradig skala. I pausen mellan filmerna träffade jag Gert som kom dit bara för att prata en stund. Skall till tandläkaren i Mölndal på måndag för att sätta in en ny tand, istället för den han bet av på South American. Tar med sig filmen Snabba Cash när han tittar in till mig efteråt. Min andra och sista film för dagen var den svenska filmen Odjuret. En stark socialrealistisk men mörk film om utanförskap och white trash människor längst ner på samhällstegen, på en liten ort i Skåne, De har svårt finna sin plats i livet, utan kärlek och förståelse från sina närmaste, och de hemska konsekvenser det kan föra med sig. En kuslig men gripande film som dock ibland balanserar farligt nära det pekorala och en del av karaktärerna känns ibland lite amatörmässiga, men den lyckas dock hålla sig på rätt sida gränsen och belönas av mig med en 4:a. Slutligen bara en liten undran. Varför måste alltid en del åskådare, oavsett vad det är för film,eller hur hemsk eller mörk den är, alltid utbrista i gapskratt på dom mest besynnerliga ställen i filmen. Två filmer känns ganska lagom numera, skulle inte kunna sitta en hel dag längre som man gjort tidigare. Utan nu tog jag istället bussen hem, och steg av vid Sahlinshuset strax före 20,00. Tydligen hade det fryst på under kvällen, något som jag blev brutalt påmind om då jag slog på världens rova då jag skulle gå över vägen. Som tur var hann jag knappt reagera och än mindre ta emot mig så jag föll förvisso ganska tungt men trots allt mjukt. Skadade mig därför inte förutom att armbågen fick sig en mindre smäll och självkänslan en liten törn. Tröstade mig dock med att gå in till Hemköp och köpa med mig några goda winerbröd, som jag konsumerade under tiden jag tittade på två avsnitt av Mad Men.

Lunch på Piltegatan

Imorse trodde jag inte att jag skulle komma iväg, då örat värkt rätt så ordentligt under natten. Men som tur var så började det släppa litegrann under förmiddagen, så pass att jag kände mig mogen för en lunch hos Peter på Piltegatan. Han stod och spanade ute på balkongen då jag dök upp vid 12 tiden. Släppte in mig via portlåset och då jag kom upp till andra våning, kändes för övrigt lite bakvänt att passera Morsan på första våningen, så satt dörrnycklarna i låset. Trodde att han gjort så för att jag skulle slippa att störa hundarna Daffy och Tjabo. Dessa härliga jyckar kom dock rusande så fort jag öppnade dörren och hälsade på sitt minst sagt vilda sätt. Nåväl när den proceduren var avklarad placerade Peter mig i TV soffan tillsammans med en ekologisk öl, där jag kunde följa galoppen och våran gemensamma Harry Boy, medans värden själv hade fullt upp i köket. Hann se dom två första avdelningarna, där vi fortfarande var med innan käket var klart. Han hade gjort en fläskfilégryta med curry, mango chutney, banan och mandarinklyftor. Jag kan ju vara lite skeptisk mot banan i mat, men denna gryta med ris till smakade alldeles utmärkt, även om jag skulle kunnat önskat mig lite mer hetta i det hela. Men förmodligen får jag skylla mig själv då jag deklarerat klart och tydligt innan att stark mat inte var något som tillhörde mina favoriter. Efter middagen serverades det kaffe med kanellängd från Brogyllen och till det ett glas calvados. Faktiskt mig veterligen första gången som jag prövade denna franska dryck och det var ingen dum bekantskap alls, utan gav helt klart mersmak. Starkt men ändå en rund och mjuk smak.Tiden går fort när man har trevligt brukar ju det heta, och så även här för jag trivs alltid bra i Peters sällskap, han är lätt och rolig att samtala med. Vid 15,30 kände jag mig dock mogen för avfärd, och efter att ha kollat V 4 an på text tv och konstaterat att vi stannade på två rätt, så klädde jag på mig tackade för en trevlig dag och tog farväl av Peter, Daffy och Tjabo, för att istället slinka in hos Morsan en trappa ner. När jag varit där en halvtimma ringde det på dörren och det visade sig vara Peter som undrade om jag möjligen fått mig med hans dörrnycklar, för han hade vänt upp och ner på lägenheten utan att hitta dem. Jag hade inget minne av att jag stoppat dom på mig, men vid en kontroll i mina jackfickor låg dom mycket riktigt där. Måste väl antagligen blivit lite stressad då hundarna kom rusande och ville välkomna mig så att jag utan att tänka på det stoppade dom på mig.

VM Final Handboll i Malmö

Idrott blir inte bättre än såhär. Det vågar jag påstå efter att fått förmånen av att vara på plats i Malmö Arena denna dag för att se VM finalen och matchen om tredje pris i Handbolls VM 2011. Visst som nordbo kunde man kanske önskat sig en annan utgång i bägge matcherna, men som idrottsälskare, var detta oavsett resultat en oslagbar högtidsstund, som hade allt man kan önska sig av dramatik, atmosfär och inte minst idrottsliga topprestationer i absoluta världsklass. Utan tvekan en dag som jag kommer att minnas med stor glädje för lång tid framöver.
Började resan mot Malmö på lördagen. Hade egentligen tänkt att ta pendeltåget in till Centralen, men blev lite försenad pga att jag försökte bevaka både Australian Open tennis och VM bandy på tv, och dessutom utav Pytte som redovisade sin V 75 rad på telefon, samtidigt som jag stekte hamburgare i köket. Nåväl tyckte jag hade gott om tid då jag tog 4:ans spårvagn kl 13,15 även om jag som vanligt drabbades av släng utav den berömda resefebern. Efter att vi passerat Korsvägen släppte dock denna och jag kunde börja koppla av förvissad om att jag skulle hinna i tid till tåget. Att man aldrig lär sig. För självklart så dröjde det bara en hållplats innan spårvagnsresan var slut, pga av en urspårad vagn mellan Avenyn och Kungsportsplatsen. Lätt panik utbröt inombords då jag insåg att snabbaste vägen till Centralen var till fots. Efter en snabb gångmarsch, nåja, den fick iallafall mitt hjärta att bulta intensivt och mig att inse att mitt beslut om och delta i årets Stav Varv kanske var en smula överilat, anlände jag iaf till Centralen 13,45. Då det var drygt en kvart innan tåget skulle avgå hann jag både ta ut pengar och införskaffa mig en GT, innan jag letade upp rätt perrong. Redan från start var tåget tio minuter försenat och mer skulle komma. Min reserverade plats hade ockuperats av en tanig spoling. Jag lät honom dock hållas tillsvidare och slog mig ner på platsen bredvid istället. Spolingen som förmodligen var en "stjärtgosse" höll oavbrutet på och smörja in sig med en parfymerad handkräm, medans jag och min GT bredde ut oss mer och mer, vilket till slut fick honom att inse sitt eget bästa och lämnade platsen. Alltid gott med egen "kuppe". SMS biljetten fick godkänt vid granskningen och resan mot Malmö kunde fortsätta.  I Markaryd fick vi besked om att tåget är 45 min. försenat redan där. Något som överstiger min fattningsförmåga, hur ett tåg kan vara så mycket försenat på en såpass kort sträcka utan att det knappt varit ett enda stopp på vägen. Stopp blir det däremot i Ängelholm där vi blir stående ytterligare en havtimma, varför vi slutligen anländer Malmö hela 1,5 timme försenade. Helt sanslöst, och jag börjar nu begripa den massiva kritik SJ fått i vinter. Någon ursäkt mer än ett lamt och halvhjärtat beklagande av en till synes hårt luttrad konduktör i högtalarna fick vi heller inte. Inga problem med att hitta till hotellet, som bara låg på fem minuters gångväg från Centralen. Rummet var ganska litet och relativt slitet. Inget kylskåp som utlovats och en gammal TV med få kanaler. Kunde dock se slutet av V 75 sändningen. Det gjorde mig dock inte muntrare till sinnes. Pytte hade 5 rätt på sin rad, men fick inga pengar tillbaka, och själv sprack jag på samtliga spel. Tröstade mig dock med en baguette med kräftsallad från Café Skåne och ett par whiskypinnar innan jag kröp till sängs.Första natten var lite knepig och småjobbig. Vaknade vid 2,30 tiden med ett ihållande och plågsamt magknip. Gick därför upp och satte mig på dass ett tag för att lufta kistan. Väl i bädd igen dröjde det dock inte länge innan nästa attack satte in och denna gång var  det skarpt läge som gällde. Tur att det inte var många steg mellan sängen och dasset, för jag hann knappt sätta mig tillrätta på toasstolen, innan tarmen blåstes ut totalt. Undrar om det inte var Skånemackan som på något sätt gjorde revolt på detta mindre angenäma sätt. Det magonda försvann dock, men även resten av natten kändes lite småmystisk med en del underliga drömmar och allmänt nojiga tankar. Kanske trots allt dags att sluta med "cocon" helt och hållet. Trots ett stort och dignande frukostbord, så tog jag det lite försiktigt med tanke på magen. Nöjde mig med några smörgåsar med diverse pålägg och lite youghurt och müsli för att blidka kistan. Inledde sedan dagen med att ta mig promenad i ett för dagen soligt och behagligt Malmö. En stad jag måste erkänna att jag gillar riktigt bra. Ett trevligt och charmigt centrum där det mesta finns på promenadavstånd, fina byggnader, nära till vatten och naturligtvis också närheten till Danmark. Slank in på en spelbutik på Gustav Adolfs Torg och spelade en liten spik-Harry på V 65, då jag tyckte mig ha tre fina spikar, som dock i realiteten inte visade sig vara så klara. Därefter kunde jag dock inte hålla mig längre, utan tog redan 12,15 5:ans buss från Djäknegatan som låg i närheten av hotellet, för vidare färd mot Hyllie och Malmö Arena. Fixade utan problem att ladda ner en biljett till mobilen, och resan till arenan tog ca 25 minuter. Känndes som om arenan lågr utslängd på en industritomt, granne med motorvägen och omgiven av byggarbetsplatser. Där ligger verkligen Malmö i lä jämfört med tex Göteborg som har så gott som alla sina stora arenor som Ullevi och Scandinavium belägna mitt i stan, vilket iofs är ganska unikt. Utifrån ger väl inte arenan något sådant där jätteintryck, men väl invändigt ändrar man snabbt uppfattning. Stora och ljusa environger, med många affärer och matställen, som inte bara serverar korv och hamburgare. Själva innanmätet är också mäktigt, med höga och branta läktare som skapar en tät och härlig atmosfär och bra sikt oavsett var du sitter. På min plats, omgiven av tyskar och fransmän, snett bakom ena målet på nedre etage hade jag en perfekt vy över planen. Stämningen var hög redan från början även om det inte var riktigt fullsatt på Sverige matchen. Till finalen hade dock framförallt danskar men även en röststark koloni med fransmän både fyllt arenan (12500) och höjt stämningen till kokpunkten.Som jag nämnt tidigare var både bronsmatchen och finalen två riktiga höjdare rent handbollsmässigt och inte minst i fråga om dramatik och spänning. Sverige såg länge ut att kunna bärga bronset. Men vid ledning med 19-16 i mitten på andra halvlek råkade man ut för några olyckliga utvisningar, som spanjorerna kunde utnyttja till att göra 6-0, och släppte därefter aldrig greppet om matchen, även om det var nära att svenskarna kunde kvittera i slutsekunderna.I finalen så verkade det som om fransmännen hade kontroll på matchen redan från start. Danmarks storskytt Michael Hansen höll dock nästan på egen hand sina landsmän kvar i matchen. I andra halvlek började dessutom målvakten Niklas Landin att storspela, och Danmark kom närmare och närmare och kunde i matchens absolut sista sekund kvittera och ta matchen till förlängning.En förlängning där det visade sig att Frankrike var snäppet bättre och kunde vinna med 35-33. Efter att ha bevittnat prisutdelningen och hämtat ut min rock ur garderoben, hade jag tur att springa mer eller mindre rakt in en avgångsklar buss-femma. Laddade snabbt ner en biljett och lyckades rutinerat smita in bland dom första på bussen så att jag dessutom lyckades skaffa mig en sittplats på den snabbt fullpackade bussen. Klev av vid Gustav Adolfs Torg och promenerade därefter sakta upp mot Stortorget, där jag utrustad med mina medtagna rabattkuponger smet in på hamburgerkedjan Max. I kön framför mig stod det en "kändis" i form av TV sportens handbollsexpert Magnus Grahn som också tydligen var sugen på lite skräpmat. Stoppade ner mina två Supremes till priset av en i ryggsäcken och begav mig därefter mot hotellet. Nöjd och glad men trött efter en händelserik dag checkade jag så in på rum 503, där jag intog mina hamburgare innan jag tillfredsställd på alla sätt och vis somnade in i min hårda obekväma säng. Vaknade dock upp på måndag morgon betydligt piggare än dagen före. Ett intryck som förstärktes ytterligare av en uppfräschande dusch. Åkte ner med hissen till frukosten vid 8,30, och hade denna gång tänkt att attackera äggröran med full kraft. Oflytet med just äggröra förtsätter dock tyvärr.Det var bara rester kavar utav äggröran, varför jag tvingades skrapa ihop en portion med lite torra kantbitar. Baconet och "prinsarna" var dock till full belåtenhet. Checkade ut från hotellet vid 10,30, och hann titta in till Seven-Eleven för att köpa Kvällsposten och en Festis, innan jag promenerade ner mot tågstationen. På morgonen hade jag hört en representant för tågtrafiken uttala sig om att det from denna vecka skulle vara slut med tågförseningarna, och vi skulle få se den bästa tågtrafiken någonsin. Kunde inte låta bli att småle lite bittert åt detta uttalande, då jag satt på Centralen och lyssnade på det ena meddelandet efter det andra som basunerades ut om försenade tåg. Nåväl mot all förvåning avgick mitt tåg mot Göteborg exakt på utsatt klockslag och ankom Mölndal ännu mer förvånande närmast på minuten enligt tidtabell. Tydligen stor skillnad på Öresundstågen som jag åkte med nu och på SJ, både vad det gäller service och framförallt punktlighet.
Slutligen vill jag presentera mitt All Star Team baserat på i första hand semifinaler och finaler.

Målvakt: Thierry Omeyer          Frankrike
Vänstersex: Jonas Källman        Sverige
Mittsex:  Bertrand Gille             Frankrike
Vänsternio: Oscar Carlén         Sverige
Mittnio:    Nicola Karabatic      Frankrike
Högernio:  Michael Hansen      Danmark
Högersex:  Hans Lindberg        Danmark