Efter att ha kommit tillbaka till hotellet lyckades jag övertala en något motvillig Gert att ta bilen för en liten utflykt till Tylösand. Väl framme promenerade vi via de höga sanddynerna ner till den storslagna stranden, där en och annan tapper själ tog sig ett dopp trots det strilande regnet. Tittade också in på Gessles hotell, där jag passade på att tjingsa på Björn Goop i receptionen. For sedan vidare till Halmstads Golfklubb, där vi trots att hela lokalen var uppbokad för Sprintermästargolfen lyckades få ett bord för två. Beställde in pannbiff, med lök och kokt potatis för 79:-, inkl stor salladsbuffé och isvatten, som smakade alldeles utmärkt. Fullt med travcelebriteter i restaurangen som tex Lähdekorpi, Stig H och Erik Adielsson, förutom då den allerstädes närvarande Goop. Kände mig som en i gänget, och plockade påpassligt på mig både travronden och programmen både till fredag och lördag, som låg utlagda till golfgästerna. På vägen ut stannade vi till i golfshopen, där vi köpte 2 st vita Solheim Cup kepsar till det facila priset av 29:-/st, vilket en oväntat generös Gert pyntade.
Tyckte att vi hade gott om tid då vi anlände till Halmstad Arena redan vid 14,30 då matchen enligt biljetterna skulle starta kl 16,00. Detta stämde dock inte, utan istället skulle matchen börja redan kl 15,00, varför vi fick bråttom att parkera bilen och ta oss in till våra platser. För övrigt var arenan en kompakt och snygg inomhushall med branta läktare för ca 4-5000 åskådare, inhyst i en ett jättelikt mässkomplex.Så många var det inte nu, utan ungefär halvfullt varav merparten med rötter från Serbien. Som väntat hade Sverige inte så mycket att sätta emot Serberna i singlarna. Mikael Ryderstedt gjorde förvisso en klart godkänd insats mot Troicki. Visserligen hamnade han snabbt i 0-2 underläge i set, men sedan kom han igen starkt och vann tredje set, och hade chans att serva hem det fjärde och ta matchen till ett skiljeset, innan Troicki vände och vann med 3-1. Innan den andra matchen skulle starta så kom beskedet som man haft på känn hela veckan, att världsettan Novak Djokovic lämnat återbud pga skada. En skada som dock inte var värre än att han kunde spela dubbeln dagen efter. Inte utan att man får tanken att detta varit bestämt sedan länge, men att man inte velat gå ut med det för att helt köra biljettförsäljningen i botten, då Söderling sedan tidigare lämnat återbud. Nu hoppade istället Tipsarevic in som ersättare. Ingen dålig reserv, men långt ifrån någon spelare med Djokovics stjärnglans. Inte blev det bättre utav att den svenske reserven Eleskovic drog av korsbandet redan i början på andra set och fick lämna arenan utburen på bår. Ett riktigt antiklimax. Lite ljus i den besvikelse man inte kunde låta bli att känna, var dock att vi hann hem till hotellet i god tid för att hinna se sändningarna från Diamond League friidrotten i Paris på platt tv:n.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar