Göteborg City Race 7/6

STCC bilarna in i publikkurvan

Så där ja, då har man slutligen spräckt oskulden även då det gäller bilsport. Har jag då också blivit en frälst racingfan. Nja knappast. Visst var det lite häftigt med farten, motorljudet och lukten av bränt gummi, och visst är möjligheten att se motorsport på en bana mitt i centrala stan fantastisk, även om den enda läktaren på banan var placerad i en kurva, där man inte kunde se något annat av loppet. Resten av loppen fick man nämligen följa från en bildskärm som var placerad på 100 meters avstånd.
Lägg därtill att vädret var perfekt, med sol och lite svalkande vindar, så gick det inegn nöd på en nere i Frihamnen. Men så mycket racing blev det väl inte om sanningen skall fram. Så gott som varje race hackades nämligen sönder av olika krascher och därtill efterföljande safteycar. Allra värst var det i det första STCC heatet, där man bara kunde köra ett par varv, innan säkerhetsbilen var inne på banan tack vare några rejäla krascher, där både prins Carl-Philip och fältets enda kvinnliga förare, finskan Kimiläinen återigen var inblandade. Resten av loppet blev därför ett rent följa John lopp, innan man helt sonika blåste av heatet.
Mycket dödtid blev det, och inte blev det bättre av att en kvinnlig förare (vad har dom bakom ratten att göra) i Clioklassen lyckades köra ner en stor del av avbärarräcket, vilket orsakade ett en timmas långt uppehåll. Inte så lyckat med tanke på de ganska obekväma stolarna och mitt stela knä.
Avslutningsvis. Carl-Philip, ärligt talat vad har han i en STCC bil att göra. För inte kan det vara på några sportsliga grunder, för hittills har han väl knappt tagit sig igenom ett enda heat utan att vara inblandad i någon krasch, utan det måste väl helt enkelt vara rent PR mässiga skäl som ligger bakom. Ger väl i mitt tycke ingen större trovärdighet åt motorsporten. Ungefär som om Gais, skulle spela med Håkan Hellström på topp för att dra lite folk till Ullevi istället för de närmast sörjande.