![]() |
Ryavallen Borås |
Intog min plats på den enda sittplatsläktare som finns kvar, och som tur är är utrustad med ett stort och heltäckande tak, vilket var välkommet då regnet efter ett tag kom i kapp mig, och himmelen verkligen öppnade sina portar, vilket naturligtvis störde tävlingarna. Mer störande var dock att jag fick två barnfamiljer precis bakom mig när tävlingarna startat. Gud vad jag avskyr dessa marodörer som kan förvandla den finaste upplevelse till rena mardrömmen, med ungar i allehanda format och åldrar, som omöjligt kan sitta still hålla tyst eller än mindre uppföra sig som civiliserade människor. Stor gubbvarning över mig, jag vet, men det kan inte hjälpas mitt tålamod är slut med dessa parasiter.
Tävlingarna då ?? Tja, numera är man väl tyvärr lite bortskämd med Diamond League och VM på TV, men standarden på friidrotten var väl ganska medelmåttig om man uttrycker sig milt. Visst några toppar som Nossmy på korta häcken, Moa Hjelmer på 400 m, och framförallt kastarna Tracey Andersson i damernas slägga och Niklas Arrhenius vars dryga 64 meter i diskus, även internationellt kan betecknas som gångbart. Däremot är bredden överlag och framförallt i vissa grenar beklämmande dålig, vilket bevisas av att några distanser på damernas medel och långdistans bra lockat 4-5 deltagare.
Efter att finalpasset var slut beslöt jag mig för att jag fått nog, ett beslut som underlättades av en tilltagande träsmak där bak, och istället för att sitta kvar och följa det avslutande försökspasset begav jag mig tillbaka mot parkeringen och ICA. Där jag smet in och handlade lite kvällsmål, innan jag begav mig hemåt mot Bolås och en väntande varm smörgås med kantareller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar