|
Utsikt över hagarna i Boråshallen |
Med ryggsäcken laddad med stekt ägg & korvmackor, pärondryck och bananer, äntrade jag kl 9,30 Västtrafiks eleganta dubbeldäckare på linje 100 för vidare färd mot Ellosland och mitt första Svenska Mästerskap i Bordtennis. 50 minuter senare steg jag av vid Borås resecentrum, och därifrån var det bara drygt fem minuters promenad till stadens anrika Idrottshall. Efter entré på 80:- och inköp av program för 30:- var jag så redo för pingis. Programet liksom alla affischer pryds av de gamla legendarerna Waldner, Persson och Appelgren, vilka också är de stora dragplåstern för mästerskapet. All heder åt dessa idrottshjältar, men det säger väl också tyvärr en del om standarden på svensk bordtennis i dagsläget, när dessa gubbar inte bara deltar utan också är med och slåss om de ädlaste medaljerna. Mikael Appelgren var den ende av de tre musketörerna som spelade under "mitt" pass, även om jag sprang på Jörgen i environgerna. Äpplet spelade mixeddubbel med en ung tjej på 15-16 år, som jag tror var hans dotter. Dom blev dock utslagna i semi mot toppseedade äkta paret Åkesson, från Warta/Falkenberg. Finalen blev en relativt rask och odramtisk historia, som konstellationen Donner och Sandell från Taberg/Halmstad, coachade av Ulf " Tickan" Carlsson, vann med 3-1. Klockan var nu närmare 17,30 och första omgången i herrsingeln stod närmast på programmet. Men efter en hel dag med pingis och en rejäl dos träsmak, orsakad av hallens stenhårda träbänkar, valde jag istället att påbörja återfärden. Vilket innebar ny promenad till resecentrum och ny bussresa med linje 100 innan jag en dryg timme senare åter var hemma på Bergman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar