The Tripple Encounter 9/6 - 20/6

The tripple encounter, vad sjutton är det ???
Ja, slår man upp ordet encounter i ett engelskt lexicon, så betyder encounter, sammandrabbning eller möte. Vilket jag tycker passa ganska bra in på den utmaning jag ställde mig själv inför under The Tripple Encounter.
Att under 10 dagar, besöka 2 huvudstäder i  3 länder och bevittna lika många stora idrottsevenemang.
För det är utan tvekan en stor utmaning likt den en boxare står inför då han skall upp i ringen mot en tuff motståndare. Säkerligen lite nervös inför den förestående drabbningen, men då han tagit sig igenom matchen helskinnad, istället fylld av tillfredsställelse med sig själv och stärkt till kropp och själ.
För denna Encounter som jag genomfört, handlar inte så mycket om själva evenemangen i sig, utan istället om allting runt omkring.
Under dessa 10 dagar har jag rest till och i tre olika länder och städer, med tåg, buss, bil, båt, tunnelbana och spårvagn. Jag har besökt klassiska idrottsarenor, träffat en mängd olika men intressanta människor, och ställts inför otaliga problem som jag dock löst och kunnat hantera på ett bra sätt. Allt detta är väl det som resande handlar om, och som gör det till ett så stort privilegium att få göra, men samtidigt också en så stor utmaning eller encounter att ta sig an.

Stockholm/Mörby Lag EM Friidrott 16 - 20/6

Sista etappen i denna Tripple Encounter inleddes på torsdag kl 10.20 då Gert ca 20 minuter försenad plockade upp mig med Volvon vid Tempelgatan. Färden fortsatte därefter som det kändes snabbt och lätt upp genom Sverige under trevligt småprat. Rastade gjorde vi vid Gyllene Uttern, strax utanför Gränna. Härligt att sitta i skuggan med en prickig korv macka och en soda, samtidigt som man blickar ut över Vättern. Ibland har livet sina ljusa stunder. Vi lyckades delvis med hjälp av TomTom, också lotsa oss igenom Stockholm, och vidare till Mörby som ligger i Danderyds kommun. På Fågelvägen 35 bodde vår värd Ingvar Gustafsson, i ett trevligt 2 vånings radhus. Ingvar själv var en pigg och alert 86 årig gentleman, med huvudet på skaft. Visserligen lite skadeskjuten för tillfället, då han nyligen opererat in en pacemaker, och fått en kateter fastsatt på benet som han pinkar i. Ett arrangemang som han gärna och ofta ville visa upp för alla och envar som kom i hans närhet. Pratglad som få var han också, speciellt då det gällde något av hans favoritämnen musik, golf, schack eller språk. Tidningar, böcker och massor av urklipp ur olika tidningar hade han liggande över hela huset, och ibland tog han sig en trudelutt på sin elorgel eller blockflöjt. I sanning ett orginal, men ett trevligt sådant. Gert som har en viss vana vid hans svada sen tidigare, till skillnad mot mig som efter bästa förmåga försökte konversera honom,han kunde istället koppla bort honom helt emellanåt, eller så han drog han helt sonika upp ljudet på TV:n på högsta volym, för att på så sätt överrösta hans ibland ganska påfrestande utläggningar om ditten och datten.
Fredagen ägnades uteslutande åt diverse sightseeing, trots att vädret var både regnigt och gråkallt. Vi inledde med en tur runt Mörbys "kustlinje". Lite av "Solsidan" över hela området, där den ena lyxkåken efter den andra låg utplacerade utmed Mälarens strand, med de senaste modellerna av Audi och Mercedes på garageuppfarterna, och även i många fall en båt i miljonklassen förtöjd nere vid den egna bryggan. Därefter tog vi oss via buss och tunnelbana (3 dagars kort á 220:-) in till Stockholms City. Började vår stadsvandring på Söder och Zinkensdamms IP för att till fots ta oss vidare in mot Gamla Stan, Slottet och därefter över till Skeppsholmen. Tittade på tillbakavägen in mot City in på klassiska Grand Hotel, som visade upp en atmosfär och lyx som nästan gav en sakral upplevelse. Middagen intogs hos Husmans Deli i Östermalmshallen. Ett trevligt och oprentensiöst ställe där man intog sin mat direkt vid serveringsdisken. Jag åt Raggmunk med fläsk, medan Gert tog fläskfilégryta. Hela "Hallen" var för övrigt en imponerande upplevelse. Ett riktigt mattempel, som slår "våran" saluhall med hästlängder.
På lördagen tog jag buss och T-bana i god tid ut till Stadion, för att på så sätt hinna med en promenad i omgivningarna, samt handla baguette och dricka, innan tävlingarna började. Hade fått en sittplats på nedre sektionen på bortre lång, där man kunde följa tävlingarna på ett bra sätt. Tävlingarna höll genomgående bra klass med många toppresultat. Bla sprang fransmannen Lemaitre 100 meter på 9,95. För svensk del var Michel Torneus andra plats i längd på 8,19 höjdpunkten. Efter avslutade tävlingar tog jag mig efter lite snurrande till Casino Cosmopol på Kungsgatan, och den väntande Gert. Hade hoppats kunna se Blåvitts match mot Mjällby där, men när vi väl kom in så visade det sig att dom inte hade några TV apparater. Ridå !! Istället drog vi på Gerts initiativ vidare till en Thaifestival i Kungsträdgården. Där var det varmt, fullt med folk och ett os av thaimat som låg som ett täcke över festivalområdet. Gert lyckade efter lite köande beställa en räkrätt och en Singha som vi delade broderligt. Då jag käkat thaimat dagen innan, kände jag inte riktigt för det igen. Istället blev det en klassisk tunnbrödsrulle för mig på vägen hem. En riktig stockholmsklassiker fullt i klass med Skansen eller Gröna Lund, med tjock korv, mos och räksallad, som smakade alldeles utmärkt.
På söndagen var det inte med någon större entusiasm, som jag drog på mig regnkläderna för att ge mig iväg till Stadion i det hällande regnet. Väl inne på Stadion, lyckades jag dock undvika det värsta ovädret genom att bänka mig längst upp under taket på läktaren. Med tanke på förutsättningarna höll så klart inte tävlingarna, förutom en högklassig släggtävling, samma höga standard som dagen innan .Carolina Klüft gladde dock med en andraplats i längd på 6,73, och Emma Green tog i höjd Sveriges enda grenseger. Ryssland vann sammanlagt och Sverige slutade på sista plats. Tog mig efter avslutade tävlingar vidare till Centralen, där jag först lyckades hitta en 10:- toalett, där jag mycket välbehövligt kunde lätta på allehanda tryck i de nedre regionerna. Sedan kunde jag nöjd och lättad leta upp den väntande Gert. Vi gick rätt över gatan till Jensens Bofhus, där jag beställde in en BBQ burgare och Gert en kalvfilé.
Hör och häpna, men det var faktiskt med sorg i hjärtat och lite vemod i bröstet, som jag lämnade Stockholm. Har ju som bekant tidigare hyst en viss aversion mot Stockholm, till stor del grundat på fotbollsmässiga erfarenheter. Men nu är det nog dags att omvärdera den uppfattningen om Stockholm som Sveriges baksida. För det här har varit en kanonfin resa och jag har stortrivts, trots lite halvtaskigt väder emellanåt. Så det blir med säkerhet fler besök här, för jag känner mig på intet sätt färdig med vår huvudstad.
Resan hem med SJ:s X 2000 i första klass, kan beskrivas på ett ungefär som känslan av att färdas med Bus4Yous härliga långfärdsbussar. Stora komfortabla säten, med gott om benutrymme, samt lugnt och skönt i avsaknad av klass 2 pöbeln, förutom ett par högljudda kärringar som blivit flyttade därifrån och som störde stillheten stundtals. Detta gjorde hela hemresan värdig en King, och de 3,20 som resan tog kändes som betydligt kortare, och gav mitt lite negativa intryck av SJ ett rejält lyft.

Ålborg - U 21 EM Fotboll 11 - 12/6

Andra delen i "trippeln" inleddes med en båtresa i sol och blå himmel  till Fredrikshavn med Stena. Mycket folk och framförallt mycket, barnfamiljer detta ständiga gissel på alla resor. Hittade dock till slut en lugn plats lite lagom avskilt från pöbeln. Förklaringen till detta visade sig senare då jag kunde konstatera att jag satt mig i hundloungen. Kanske en lämplig plats för en fd fyllehund. Väl framme i Fredrikshavn så tog jag mig omgående till tågstationen där jag inhandlade en 24 timmarsbiljett till Ålborg. Innan tåget gick stötte jag ihop med Tok-Pierre en av stadens byfånar, vet inte riktigt varför dom alltid verkar dras till mig, har väl nåt med lika barn leka bäst att göra. I varje fall skulle han inte med tåget utan skulle hämtas med bil för vidare resa till Ålborgs Sjukhus, och ett besök hos hans sjuka pappa. Efter en bekväm och rogivande tågresa, men lång, kändes som om vi färdades över halva Jylland innan vi efter 1.20 slutligen ankom till ett varmt och soligt Ålborg.  Kunde pga det härliga sommarvädret inte låta bli att gratulera mig själv till att ha låtit regnkläderna ligga kvar hemma. Ett beslut som jag senare fick anledning att ångra.Checkade in på Hotel Chagal, och fick ett rum i "källaren" som dock visade sig ligga i markplan, och hade alla dom faciliteter som man behöver inkl platt-tv med bla svenska TV 4. Då det gällde middag, beslöt jag mig denna gång för att skippa min vän "kinesen" för att iställa hämta pizza, som jag tog med mig till rummet, där den avnjöts tillsammans med en pilsner och V 75 travet på TV.
När det var dags att bege sig av till Energi Nord Arena, hade tunga svarta moln dragit in på himmelen, och dom första regndropparna hade börjat falla. Kände faktiskt lite lust att vända tillbaka till hotellet och följa matchen på TV istället. Kom dock på bättre tankar och anlände till arenan i god tid. Efter att ha inhandlat en souvenirkeps och program, lyckades jag också efter lite problem krångla mig in genom spärrarna. Då började dock den riktiga dramatiken och då tänker jag inte på matchen. Efter att ha hittat min sektion och min bänkrad upptäckte jag dock till min oförställda förvåning att mitt säte inte fanns. Där hade man istället riggat upp en ställning för en TV kamera. Nu visade sig det dock att jag inte var ensam om att ha hamnat i denna prekära situation, utan jag fick snart sällskap av två trevliga grabbar från Köpenhamn, som råkat ut för samma sak. Efter lite dividerande med en ordningsvakt, föreslog han till slut att vi skulle kunna gå runt på arenan, och försöka hitta en ledig plats. Men då jag visste att det förmodligen skulle bli så gott som fullsatt vägrade jag detta. Istället ringde han någon ansvarig för arenan som efter tag kom springandes med andan i halsen och biljetter till VIP läktaren på andra sidan. Självklart accepterade vi denna lösning, och efter en rask gångmarsch runt arenan satt vi så på plats på våra nya fina platser, med perfekt utsikt ut mot plan och som dessutom låg under tak. Slutet gott allting gott. Matchen var väl för att vara ärlig ingen märkvärdig tillställning, utan istället en ganska låst och händelsefattig tillställning, som till slut schweizarna vann med 1-0. Danskarna var dock nära att kvittera i slutminuterna, då man hade ett mål inne som dock lite tveksamt blev bortdömt för offside. Publikmässigt bara 9600, och en stämning som måste betecknas som ganska avslagen. Något som danskarna är suveränt duktiga på är dock att sjunga med i sin nationalsång. Då menar jag hela sången, och inte bara de sista stroferna som vi svenskar. Mäktigt och som faktiskt gav upphov lite gåshudskänning.
Väl tillbaka på hotellet efter en gångmarsch i regnet, satt det gott med en kopp kaffe,och en prickig korvmacka.
Efter en god natts sömn försåg jag mig rikligt från det lilla men naggande goda morgemnadbordet, där dom underbart goda danska wienerbröden var kronan på verket. 10.21 gick tåget tillbaka mot Fredrikshavn, och konstigt nog tar tillbakaresan 20 minuter kortare tid än ditresan. Väl i framme i Fredrikshavn avnjöt jag en "Hof" i solskenet på en bänk vid stationen. Hann också med ett besök på min favoritkrog Fladstrands, där allt såg ut precis som det alltid gjort, och lika gott som alltid smakade också de 2 Albani Classic som jag beställde in av matronan i baren, och avnjöts tillsammans med Extra Bladet. Båten mot Göteborg avgick 14.00 och anlände till hamn 17.20 varifrån jag med buss begav mig hem till Bergmansgatan.

Oslo - Bislett Games 9/6

Först av allt kan man konstatera att någon tumme med vädergudarna i Oslo det har jag defenitivt inte. Förra gången jag var här för Skid VM så var det dimman eller tåken som spelade mig ett spratt. Denna gången var det ett djupt lågtryck med tillhörande regnoväder som gjorde vistelsen lite mindre behaglig.
Behaglig var dock bussfärden från Göteborg till Oslo med Bus4you:s komfortabla bussar. Härligt mjuka skinnsäten och gott om benutrymme gör att resan går fort och lätt. Hade dessutom tur att kunna ockpuera ett dubbelsäte för egen del där jag kunde njuta mina medhavda prickigkorv smörgåsar och Festis, och läsa ett nytt nummer av dent utmärkta magasinet Filter. Det är väl sånt som kalls livskvalite. Tyvärr hade jag bokat hemresa med dotterbolaget GoByBus, som kör med mer ordinära turistbussar, vilket innebär trånga obekväma säten, litet benutrymme och mycket folk. Nej nästa gång det blir buss för mig, så är det Bus4you som gäller. Tog triken ut till Bislett från Jerbanetorget, vilket bara tog ca 10 min. Biljetterna hade jag köpt i förväg på seven-eleven för 27:-/st. Hade biljett till bortre lång, där jag till min stora tillfredställelse kunde konstatera att taket precis räddade mig från de regnskurar som drog in med jämna mellanrum. Bislett är en mysig och kompakt arena, där man verkligen känner historiens vingslag. Högklassig idrott var det också, även om det ibland är lätt att bli lite blasé, då det är världsresultat i så gott som varenda gren. Lite av överflödets förbannelse kan man väl kalla det. 4 världsårsbästa blev det med galans kung Usains Bolts 19,89 i ösregn på 200 meter som kronan på verket. Befinner man sig så i längdskidåkningens Mekka, så tillhör ju naturligtvis ett möte mellan nationalhjälten Petter Nortug och Markus Hellner på 1500 meter rullskidor en av galans mest bejublade inslag, ett jubel som inte blev mindre utav att Petter fick revansch på Hellner för förlusten i VM sprinten.
I övrigt kan konstateras att jag fick ett mindre men betydligt mer trivsamt rum på Hotel Sentrum denna gång. Att det dessutom fanns rinnande vatten och ett handfat, som underlättade vid rakning och tandborstning,  men framförallt kunde, utan att gå närmare in på några detaljer, springandet i korridorerna på nätterna undvikas. Hann också med ett besök på min favoritrestaurang i staden, nämligen Nilsens Spiceri på Tollbugatan. Prövade för första gången i mitt liv valkött, då jag beställde in husets specialitet, Hvalkjottskarbonader, med stekt lök och poatatis á 149:-. Någon kulinarisk höjdare kan jag väl knappast påstås att det var, ungefär som vanlig pannbiff med lite kraftigare smak,  men en materfarenhet som kanske inte så många svenskar åtminstone, fått uppleva tidigare.