Lunchtrav

Tänk vad en vinnare kan betyda. Efter att ha förlorat både på V 4, tvilling och vinnare kände jag mig lite nedslagen trots trevligt sällskap av Peter M och god mat. Inför sista loppet drog dock Magnusson upp 30:- och sade att jag skulle ta ut en vinnare för dom pengarna så delar vi på vinsten. Hade inte läst på något om loppet innan, men vid en snabb genomgång fastnade jag för Peter "Bagge" Norberg och nr 7 Mille Nitro. Inte för hästens skull för den hade bara nollor i raden utan just för sympati med denne i mitt tycke så härlige och trevlige kusk och gamäng. Peter körde direkt till front med en häst som travade lite knackigt, men där körde han på i friskt tempo från start till mål, en vinnare till 8 ggr pengarna. Och med ens så steg trivselfaktorn på hela konceptet med många grader. Så när vi gick därifrån var både Peter och jag övertygade om att det här måste vi göra om igen. Annars fick jag nästan en chock då vi kom dit och upptäckte att nästan varenda plats på restaurangen var upptagen. Faktiskt mer folk än var det brukar vara på V 75 dagarna tom. Vi var tydligen bland de sista och maten började faktiskt redan sina på faten. Något sallad gick inte att uppbringa och glasen var slut så det var bara till att halsa direkt ur flaskan. Maten, raggmunk med fläsk, smakade dock bra. Träffade förutom Köster även Rune Bacon, Ove Grönlund och Tomas Lönn, varav den sistnämnde var många herrans år sen jag träffade senast. Riktigt roligt återseende, kort men glatt. Efter tävlingarna körde Peter mig hem i sin nyinköpta BMW. Aktieaffärerna går enligt honom bättre än nånsin och förra månaden drog han enligt egen uppgift in 50 000:-. Fan tro´t men pengar verkar tydligen inte vara något problem för honom. Hem till Bergman där jag kunde beundra mina nya kranar både i köket och badrummet. Blev faktiskt rätt snyggt och nu väntar jag bara på en ny spis också som pricken över i:et.